Nat jag tycker ar konstigt
Stephanie ar 11 1/2 ar och fyller ju 12 i ar, men jag tycker anda att hon ar min "lilla flicka" ibland.
Ar i stort sett chockad over den nya boken de ska lasa i hennes bokklubb pa scouterna.
De ska lasa The Hunger Games.
Vet inte om ni hort talas om den i Sverige men den ska komma ut pa bio nu i helgen tror jag. Det pratas jattemycket om den och de sager att det ar den nya Twilight. Alltsa att ALLA kommer vilja se den.
Utan jag da, for jag tycker den verkar hemsk!
Det handlar om 12 pojkar och flickor som blir uttagna och tvingade att spela detta hunger game tills det bara finns en levande kvar. De ska alltsa doda varandra?! What? Den boken vill jag absolut inte att min dotter ska lasa! Ar jag fjantig da eller? Nar jag fick reda pa bokvalet sa tankte jag att jag kanske missuppfattat vad filmen/boken handlar om men det var ju till o med varre an jag forst hade trott.
Nar jag sag film trailern tankte jag direkt att "usch vad obehagligt - den vill jag inte se". Man ser en liten flicka som blir uttagen att delta i dessa spel men hennes 16ariga storasyster borjar skrika och be att de ska ta henne istallet, for att skona sin lillasysters liv. Vilken konstig scoutledare valjer denna boken till 9-11ariga flickor att lasa i en bokgrupp?
Vet inte hur man lagger upp en trailor men om ni vill se kan ni klicka har:
http://youtu.be/4S9a5V9ODuY
En annan sak som hande mig igar: Stephanie hade en klasskamrat som kom for att leka "hang out" och hennes mamma var sa trevlig. Hon sa jag horde att du precis fatt en bebis, Grattis jag kopte en present.
Sa himla snallt! och ovantat! Vad forvanad man blir(!) och det fick mig att tanka pa hur vissa andra mammor som jag ser ganska regelbundet inte ens sagt grattis, t ex mammorna pa scouterna som jag anda traffar varje vecka. Jag menar naturligtvis inte att de ska kopa present som den har kvinnan (som jag aldrig traffat tidigare) gjorde men hur svart ar det att saga grattis. Det fick mig verkligen att tanka efter hur jag behandlar andra manniskor. Har faktiskt inte tankt pa det innan men nu nar jag tankt till tycker jag verkligen att det ar konstigt att dessa scoutmammor som jag ser 2 ganger i veckan, och som har sett mig hoggravid inte sager grattis eller overhuvudtaget namner nagot om min bebis nu nar de ser mig och min bebis. Undrar verkligen hur de tanker, for jag kanner verkligen inte att det ar normalt beteende. Inte for att vi har djupa diskussioner men vi star ju anda dar och smapratar nar vi vantar pa vara barn. Konstigt va. Jag skulle i alla fall saga grattis till nagon man traffar som fatt barn, men alla kanner tydligen inte att det ar nodvandigt...
